Vi står upp för godhet och möts av förakt


Orden är ”lånade” från Vad Daniel Alm, skrev  tidigare idag på Twitter, och som är en direkt hänvisning till de som på föraktfullt sätt har uttryckt sitt missnöje mot vad de kallar, ”naiva godhetsapostlar”.

För de som har hängt med i vad som händer sen efter det att några kyrkliga ledare tog initiativ till det som gick under namnet julupproret, så behöver jag inte här vidareutveckla om vad det handlade och vad det gick ut på, nämligen en uppmaning till regeringen som heter, till human flyktingpolitik.

Nu kommer jag inte att skriva ett långt inlägg och om vad jag anser om det, dessutom även om diskussionen huruvida vår famn är stor till att sträcka sig till ett obegränsat mottagande av de som söker asyl till Sverige, vilket som obekant finns de som anser, både i det kristna lägret och de som står utanför, så finns det säkert anledning till att skriva mer om det,  men det spar jag till eventuellt en annan gång.

Men eftersom nu Daniel Alm, tycks häpna över den kaskad av tillmälen som har riktats mot dom, låt mig därför få påminna om vad som står skrivet i Guds ord.

När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande. 1 Korintierbrevet 4:12-13

Men i Sverige är det precis som att man blir förvånad, som om nåt man inte hade förväntat sig skulle ske, när man står upp för sin kristna tro och dess värderingar som följer därpå när så att säga motståndarna häver upp sina röster. Nej,helst vill man det skal stryks medhårs och få beröm för allt vad man säger och tar ställning för, att det skulle kosta på nåt och att man därför skulle få betala ett pris av att ens namn släpas i smutsigheten det är något som är helt främmande för västerländsk kristenhet.

Om du visste att…


Innan du klev på en buss att busschauffören i fråga som sitter bakom ratten lider av en ögonsjukdom och som innebär att den personen inte kan se längre än fram till nästippen, skulle du då av egen fri vilja kliva på den bussen och känna dig helt och fullt övertygad, och tryggt bakåtlutad att den här dagen var som alla andra dagar när du tar bussen till jobbet eller vart nu ska? Jag är rätt säker på vad ditt val då skulle bli.

Men ändå, hur otroligt och hur osannolikt det än kan låta, så anses detta från Försäkringskassans inte vara ett tillräckligt skäl till anledning att en sådan person är sjukskriven. Inte ens det faktum att det hela är stärkt från läkares sida med läkarintyg biter på Försäkringskassan.  Kan här tillägga att personen det här är fråga om är inte jag själv utan en helt annan person det handlar om.

Dessvärre läser man allt oftare nu för tiden om personer som på ett minst sagt omänskligt sätt har blivit behandlade av F:kassan och vilka olyckliga konsekvenser som drabbar den lilla människan och som redan ligger utan att få den hjälp som den behöver och rättmätigt skall ha.

Så sent som igår rapporterade nyheterna om en MS-sjuk kvinna som hade fått avsluta sina livs timmar på en offentlig toalett Malmö, detta som direkt konsekvens efter att hennes personliga assistenttimmar dragits ner.

Men inte ens när det har gått så långt dithän att en människa avlider ruckar det på F:kassans rutiner, vilket naturligtvis är helt skandalöst! Samtidigt ska man ha i minne att den som bär det yttersta ansvaret när det gäller att handlägga människors så tragiska ärende är i första hand Sveriges regering. Det som tycks ligga som anledning till att det här inte ses över, och därför som anser att det här är ingenting man vill göra nånting åt är att man  inte får med sig väljarna om man så att säga sparkar på den som redan ligger.

Men det här är något som överhuvudtaget inte hör hemma i en så kallas rättsstat att man behandlar människor på det ohumana sättet, än värre är det när man använder sig av den här typen av smutsiga metoder mot den som själv på egen hand inte kan försvara sig.

Nej, påven har inget här att göra


Att det är i det närmaste omöjligt undgå att påven är på ingång till Sverige, det måste man vara blind för att i så fall har kunnat missa det. Men som sagt inget är omöjligt. Hur som helst har tidningen Dagen i dagens nummer ställt frågan till 10 personer om hur de ser på detta nu kommande besök. Du kan läsa om det här.

http://www.dagen.se/tio-roster-om-pavens-besok-i-sverige-1.793937

När jag efter att ha läst vad var och en av dom säger och har för åsikt om det här så förstärks jag i min uppfattning om att kristenheten i det här landet befinner sig ett andligt mer eller mindre katastrofalt läge, vilket bevisas genom den oerhörd stora brist på starka och frimodiga andliga ledare idag och som är gällande idag, inte ens inom den karismatiska kristenheten finns det idag nån andlig ledare, pastor, eller predikant som sticker ut på något nämnvärt sätt,och vad gällande den profetiska rösten och tjänst så har den tycks det som gått i graven, och det märks, inte minst när man läser vad var och en av de här 10 personerna, dock med vad nåt undantag säger.

Undantaget i det här sammanhanget och den jag syftar på är, Jacob Sunnliden, och som säger följande.

Personligen så svänger jag lite i den här frågan, jag går runt och provtycker om jag ska vara för eller emot. Jag var först emot, påven har inget i Lund att göra, nästan som en provokation. Sedan har jag svängt och tyckte att det är jättebra. Nu är jag väl någonstans mittemellan. Visst är det bra att prata med katoliker och komma ihåg reformationen, vi är bröder och systrar. Men det finns lärosatser som vi som lutheraner inte kan släppa på. I dokumentet som är framtaget, finns det en del tveksamheter, exempelvis i frågan om rättfärdiggörelsen. Dessutom är Martin Luther fortfarande bannlyst, och det första påven borde göra när han kommer hit är att upphäva den. Men jag har kollat med katolska stiftet, och han sägs vara bannlyst för tid och evighet.

Martin Luther, fortfarande bannlyst alltså. Intressant. Men det är inget som tycks bekymra de övriga nio, och än mindre ärkebiskopen, med flera inom den svenska kyrkan, som för övrigt är så kraftigt på fallrepet, detta dock utan att det varken bekymrar, eller är något som helst orosmoment för den och dess ledarskap, att ”båten” tar in vatten och är på god väg att sjunka är alltså inget som tycks bekomma dem, mycket märkligt.

För några veckor sen gick jag och min fru ur svenska kyrkan, och det är ett beslut som jag inte kan se det finns nån anledning till att ens ompröva, åtminstone inte i dagsläget. Och påven då? Han får gärna komma hit och besöka vårt land, men i så fall som turist och inget annat.

Bönens makt


Idag vill jag inleda det här inlägget med några ord från Guds ord, alltså den Den heliga skrift, och som även går under benämningen: Bibeln. För efter som det finns dom som inte förstår att Guds ord – Bibeln, är samma sak, utan tycks tro att det handlar om helt skilda begrepp, olika slags begrepp var och ett för sig, och som somliga menar på att man kan hantera lite hur som helst och vad man själv tycker och anser efter egen smak, tyckande och gillande, så kan inget bli mer felaktigt än så. Men samma trotsiga och uppkäftiga attityd som man visar upp och tar ställning gentemot Guds ord, det återspeglas också genom hur och på vilket sätt man lever sitt liv som en kristen. Men nu nog om det, kanske återkommer jag till ämnet i framtida inlägg här.

Men nu alltså några ord från 1 Timoteusbrevet 2:1-4

Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. Sådan är rätt och behagar Gud, vår frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och kommer till insikt om sanningen.

När man läser Guds ord kan göra det på många olika sätt, medans det finns som dom som så att säga rafsar över sin bibelläsning som vore det det handlade om en seriebok, och som strax har glömt vad det var man hade läst, och som en konsekvens av det inte får man inte sitt liv förvandlat till det som det är avsett till att bli, att bära frukt, till att bli mer lik Jesus. Men så finns det dom som inte bara läser Guds ord, utan begrundar vad som står där i, som bär ordet inom sig och tänker på det både dag och natt.

När och som det gäller de  ord från skriften jag här har återgett så undrar jag om inte vi som är kristna har missat nåt oerhört väsentligt och så betydelsefullt när det gäller de orden. Nämligen att när vi ber, helst varje dag för de som styr och regerar över oss, ändå är det just exakt det som ordet här manar oss till att göra, det vill säga, inte att vi intar en passiv och likgiltig attityd och hållning,utan att vi aktivt engagerar oss, detta genom det redskap som står till förfogande för var och en som är uppkallat efter hans namn. Bön! Det finns inget medel som är så starkt, som är så genomgripande och som just därför att vi står i direktkontakt med den högste när vi ber så är det fullt möjligt att det får direkta återverkningar, inte bara för egen del,utan även för de som står och befinner sig i en maktposition långt högre än vad vi själva kommer att uppnå, detta förutom ett fåtal som är insatta till att råda och regera över oss.

Bibeln har därför mycket att säga om det här, om hur bönens makt inte bara har fått vara ett redskap till att avsätta nationella ledare, kungar och presidenter, o s v. Utan också om hur bönens makt på både konkret och märkbart sätt fått att från att nationer har riskerat undergång, så har de i stället räddats och fått uppleva Guds välsignelse. Orden: Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.  Från Jakobs brev 5:16. Visar det tydligt på att när vi ber, då sätter det igång nånting, något som står i bjärt kontrast till att inte göra någonting alls. Därför varken vi kan ska eller ta lätt på det här, något som vi nonchalant viftar bort och tycker det får någon annan ta hand om. Men det är när vi ber, ropar till Gud för vår nation och dess ledare som vi har blivit införstådda med det allt mer prekära läget och den allvarliga situation som nu råder i vårt land.

Det är tid att vi ber för Sverige! Vill du vara med, eller ska du fortsätta att stå passivt vid sidan om och bara titta på?